iman
N.M [iman]
soi-même; soi; seul
Flexions iman
iman yimanSources iman
- BOUAMARA Kamel, Issin : Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, Editions l'Odyssée, Tizi-Ouzou, 2010
- J.-M. Dallet, Dictionnaire Kabyle-Français (parler des At Mengellat Algérie) , Selaf Paris, 1982
Phrases avec le mot iman
Ayen wuɣur ixemmem tazwara, iwala iman-is yemmut deg wedrar, ufan t imeksawen di tazwara n tefsut mi fettin ideflawen .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Ikker, iseggem iman-is, yeẓẓel iɣallen-is ɣer warkasen icudd iten .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Yal wa akken yekbel iman-is, yettekka ɣer wemdakkel-is, ibda yesxerxur .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Iṭṭef iman-is, immekta d awalen nni d xali-s Lḥusin : " urfan ur nehhun ara ɣer wayen ilhan ; urfan sderɣilen, saɛsigen, sefcalen " .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]