iman
N.M [iman]
soi-même; soi; seul
Flexions iman
iman yimanSources iman
- BOUAMARA Kamel, Issin : Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, Editions l'Odyssée, Tizi-Ouzou, 2010
- J.-M. Dallet, Dictionnaire Kabyle-Français (parler des At Mengellat Algérie) , Selaf Paris, 1982
Phrases avec le mot iman
Seg wassmi yas-igzem ufus di tlufa ni n gar-aneɣ, tilufa n ger tuddar d leɛrac, iqqen iman-is .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Issen iman-is .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Awanes nni mwanasen dinna di tlata yid-sen, yessers-asen-d amur n lehna, am zun ttun iman-nsen .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Isuli znad ubeckiḍ, isedreg iman-is, iẓra ad yiɣzif yiḍ .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]