iman

N.M [iman]

soi-même; soi; seul

Flexions iman

iman yiman

Sources iman

  • BOUAMARA Kamel, Issin : Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, Editions l'Odyssée, Tizi-Ouzou, 2010
  • J.-M. Dallet, Dictionnaire Kabyle-Français (parler des At Mengellat Algérie) , Selaf Paris, 1982

Phrases avec le mot iman

Ayen wuɣur ixemmem tazwara, iwala iman-is yemmut deg wedrar, ufan t imeksawen di tazwara n tefsut mi fettin ideflawen .
[ Agellid n times | 2006 | Amar U Lamara ]

Ikker, iseggem iman-is, yeẓẓel iɣallen-is ɣer warkasen icudd iten .
[ Agellid n times | 2006 | Amar U Lamara ]

Yal wa akken yekbel iman-is, yettekka ɣer wemdakkel-is, ibda yesxerxur .
[ Agellid n times | 2006 | Amar U Lamara ]

Iṭṭef iman-is, immekta d awalen nni d xali-s Lḥusin : " urfan ur nehhun ara ɣer wayen ilhan ; urfan sderɣilen, saɛsigen, sefcalen " .
[ Agellid n times | 2006 | Amar U Lamara ]

Mots apparentés iman

amed  n  lawi  uḥris  ɛin  aɣunzan  nnezlulef  ayug  weḥd  ɣrec  fsed  taneɛrit  sselmu  myaf  kaber 
-->