iman
N.M [iman]
soi-même; soi; seul
Flexions iman
iman yimanSources iman
- BOUAMARA Kamel, Issin : Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, Editions l'Odyssée, Tizi-Ouzou, 2010
- J.-M. Dallet, Dictionnaire Kabyle-Français (parler des At Mengellat Algérie) , Selaf Paris, 1982
Phrases avec le mot iman
Nesseɣli-yasen sin, tura jebden iman-nsen ddaw tselnin U Caɛban .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Azwaw yuɣal-d ɣer deffir, yufa d Muḥend iskwer iman-is igguni .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Mi lliɣ akken serreɣ ayen ur ssineɣ, Muḥend issers iman--is ɣer ugertil, iqqen allen-is, iẓuẓun times, igen .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]
Azwaw ibɣa ad iṭṭef iman-is .
[
Agellid n times |
2006 |
Amar U Lamara ]