iman

N.M [iman]

soi-même; soi; seul

Flexions iman

iman yiman

Sources iman

  • BOUAMARA Kamel, Issin : Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, Editions l'Odyssée, Tizi-Ouzou, 2010
  • J.-M. Dallet, Dictionnaire Kabyle-Français (parler des At Mengellat Algérie) , Selaf Paris, 1982

Phrases avec le mot iman

Seg wassmi yas-igzem ufus di tlufa ni n gar-aneɣ, tilufa n ger tuddar d leɛrac, iqqen iman-is .
[ Agellid n times | 2006 | Amar U Lamara ]

Issen iman-is .
[ Agellid n times | 2006 | Amar U Lamara ]

Awanes nni mwanasen dinna di tlata yid-sen, yessers-asen-d amur n lehna, am zun ttun iman-nsen .
[ Agellid n times | 2006 | Amar U Lamara ]

Isuli znad ubeckiḍ, isedreg iman-is, iẓra ad yiɣzif yiḍ .
[ Agellid n times | 2006 | Amar U Lamara ]

-->